söndag 6 januari 2013

Måkläppen en solig januaridag

Måkläppen vet nog de flesta var det ligger någonstans. Den yttersta spetsen på Falsterbo-näset där Östersjön möter Öresund. Tre månader om året (november, december och januari) är där tillträde för allmänheten. Området är skyddat för att sälarna ska kunna leva ett skyddat liv och föda upp sina ungar där.
Platsen är otillgänglig för alla som på något sätt har svårt att gå. 
Jag och Lalle fick idén i fredags och genomförde den igår. Bussen från centralen i Malmö avgick halvtio och vi anlände hållplats Papegojvägen i Falsterbo knappt en timme senare. Första delen av promenaden var fina asfalterade gator som så småningom övergick mer och mer till sand.

En härlig oas alldeles vid Flommens golfbana

Badhytter vid Flommen

Lägg till bildtext

Första delen av stranden vi skulle forcera. Kameran vänd mott norr
Redan i början insåg vi att detta projekt bättre lämpar sig för de under de 50 åren. Vi var inte helt ensamma denna dag då vädret var på sitt bästa humör med lagom molnighet och i princip vindstilla. Inte några vågor heller att yvas över.
Vi fortsatte söderut.

Då börjar vandringen

Någon har varit här ...

Inte speciellt höga vågor här inte

Som ett hav ska vara, inget synligt i horisonten.
Mycket av vandringen var att spana motiv att ta med sig hem. På vägen ut blev det en hel del bilder på folk som vandrade, men även på pausande folk ...

Några sångsvanar passerade oss

Sångsvanar

Öresundsbron i fonden

Nu smalnar det av

Posering vid ett gammalt vrak

Ett landmärke av något slag
Här vid landmärket stannade många sin vandring. Den långa sandreveln ut är säkert 3 km till.









Längst ut satt en del människor och bara kikade, och en hel del var ute vid strandkanten för att se sälarna på lite närmre håll. Härliga djur som var väldigt nyfikna av sig. En upplevelse minsann. Glad jag fick dessa bilder på dem i alla fall.
Efter en kort stund och lite vila där insåg vi att vi nu bara var halvvägs. Vandringen börjar nu norrut.

Vid yttersta spetsen.

Lite förvånad att se vadare redan nu den 5 januari.

Minst tre arter såg jag denna dag.

Fryser inte om fötterna precis.

Snart inne "på land" igen

Snart är stränderna invaderade av badgäster.

Några vill vara störst.

Med tunga steg.
Så efter cirka 12 km varav kanske 10 i sand, så känns det rejält i mina gamla ben. I vilket fall som helst så var jag nöjd med dagen. I veckan som gick var det väldigt mycket att göra, och det kändes ordentligt av det denna vackra lördag i januari 2013.

/ Lars


4 kommentarer:

Camilla Alvén sa...

Underbara bilder! Har själv funderat på att åka dit men tror inte att jag skulle klara av att gå så långt.
Ha det bra

larsfotografier sa...

Tack Camilla!
Så här efteråt så känns det i de 58 år gamla benen minsann. Förhoppningsvis ska jag ut dit igen en gång till denna säsong (stängs för vandring mm den siste januari), men då en vardag.

Unknown sa...

Fina bilder. Roligt att se sälarna. De bjuder alltid på någon rolig pose. Men jag kan förstå att de höll sig i vattnet med det lämmeltåget som gick ut.
Fin fina bilder på vadarna. Vi såg ejder när vi var där sist också.
Förstår att du är trött i benen. Vet precis hur det känns haha.
Tack för titten.
MVH Camilla

larsfotografier sa...

Tack Camilla!
Det är något speciellt att se dessa, som jag ser det kloka djur, vara så nyfikna på oss tvåfotingar.
Troligen går jag och Matts Rydén ut där innan dörren stängs för 9 månader framåt.
Ha en bra dag, och vecka!

/ Lars

Kyrkö mosse del 2

 Ganska precis 9 år efter jag var på skrotplatsen första gången (3 augusti 2009), så återvände jag dit (6 augusti 2018). Första anblicken sa...