Som sagt, i de två föregående inläggen har jag gått tillbaka ett år i tiden med bilder från Baltiska villan i Nordanå. Då var både Matts och jag exalterade över upptäckten, och så än idag om inte så mycket.
Överallt fanns förfallet, som här på väggen där solstrålarna får dansa fritt.
/ Lars
Texturerna var fantastiska i detta fallna hus...som en gammal svepning av någon mäktig avliden. Sen när solen blottade sig och lös så skedde det något magiskt och huset kom till liv.
SvaraRaderaÖnskar dig en trevlig helg...
Håller fullt och fast med dig i beskrivningen.
RaderaHa du med en trevlig helg. Själv så jobbar jag hela helgen.