Något jag fastnade för var också kontrasten mellan skeppen och byggnaden de befinner sig i. Dessa bräckliga farkoster mot den råa betongen, det var på något sätt häftigt.
Vikingeskibsmuséet består egentligen av två delar, dels själva byggnaden och dels på andra sidan bron där det fanns både kafé och annan verksamhet. Vi befann oss där en fredag, och just denna dag var det Bededagen i Danmark. Förväxla nu inte orden, utan det kan översättas till Böndagen på svenska, och har alltså inget med betor eller annat att göra. 130 danska riksdaler kostade inträdet, en kanske lite väl hög entréavgift i mina ögon.
Bededagen gjorde sig påmind vid en utescen där en gospelkör framförde sitt budskap till alla i dess närhet.
Efteråt gick vi längs gasverket, en kulturinrättning av något slag och vidare genom samma park som vi gick i tidigare. Staden med 48000 invånare sov verkligen denna Bededag, för inte var det mycket folk i rörelse precis.
För min del blev det många mils resande denna dag. Först buss och tåg till Helsingborg, och mötte upp Lalle där, sen färja till Helsingör för vidare åkning med tåg till Köpenhamns huvudbangård. Byte till Intecity-tåg mot Esbjerg och hoppade av i Roskilde cirka 30 km från Köpenhamn.
Hemvägen blev lite annorlunda. Roskilde med buss till Hilleröd, byte till tåg som jag trodde skulle gå via Fredensborg o till Helsingör, men nä, det gick över Gilleleje på norra Själland och sen ner mot Helsingör. Det lustiga med detta lilla lokaltåg var att den påminde om en vanlig spårvagn, och att på vissa hållpaltser var du tvungen att trycka på stopp för att de skulle stanna och släppa av dig.
Två saker jag konstaterade med resan från Helsingör till Roskilde var att spåren i Danmark är betydligt jämnare än i Sverige, och att tågen är av betydligt sämre standard är i Sverige. Bland annat fick man lyfta in barnvagnar i tåget då det var flera trappsteg högt insteg, o det hade aldrig tillåtits i Sverige inte.
/ Lars
