Från filmpalats till skrotplats.

Nu överdriver rubriken lite vad som kommer här nedanför. Ok, jag var vid Ystads (ena) stolthet idag, det gamla regementet som härbergerar bland annat en större byggnad där både Wallander och Bron delvis spelats in. Jag och Lalle vandrade runt i området och hamnade på baksidan av detta filmpalats. Där stod en man och rökade med en kopp kaffe i andra handen. Vi kom att talas vid, och snart så fick vi besöka insidan av huset. Det är den nyaste av byggnaderna på gamla P7:s område, i ett sista försök att få försvarsmakten att besinna sig med nedläggningen. Men det hjälpte inte.
Det var en aning för mörkt för att fånga bra bilder där inne.
Skrotplatsen då? Jo, i industriområdet intill finns det några bilskrotar, varav en såg lockande ut. Naturligtvis frågade vi ägaren om lov att fotografera, och javisst får ni det. Det intressantaste med hans plats var samlingen av olika emblem mm på sin stuga. Även stugan var för mörk för bra bilder, så utsidans utsmyckning får duga.
Här lite bilder från dagens lilla runda på cirka 6 km.

Från en av alla tegelväggarna på P7:s gamla regemntområde i Ystad.

En detaljbild från regementet.

Plåt och tegel.

Mycket el förbrukades troligen dagligen här.

Här ser man en "plakett" med alla namnen på de som var med i Wallander-produktionen. 12 filmer blev det, 2 långfilmer och 10 TV-avsnitt, då med Krister Henriksson.

Enda bilden inifrån filmstudion.

Man skymtar de stora kulfången som fanns/finns över skjutbanornas loppbana.

En kille vi träffade på visade oss både var hackspettsbo och rävgryt fanns på denna korta sträcka fram till andra sidan dungen.

Och så skroten, en hjullastare som är lika gammal som ägaren själv. Enligt honom själv.

Detaljer från en av skrotbilarna.

Ännu en skrotbil.

Intressantast var precis utanför hans arbetsbod, med alla detaljer som är där.

Ny silos vid värmeverket i Ystad.

Texten/bilden talar för sig själv.

Väl hemma flög pjoddarna iväg för övernattning.

Rundan var speciellt intressant idag då vi träffade på ett antal intressanta människor. En dagisfröken var nyfikna på om vi tog bilder på "hennes barn". Naturligtvis gjorde vi ju inte det. Som amatörfotograf är du väl medveten om att fotografera barn är ett förbjudet ämne, om inte överenskommelse finns. Nästa person var mannen som visade in oss i filmstudion. Tredje personen den unga mannen som talade om var det fanns spännande fågelbo och rävlya för oss. Mannen på skroten var urtrevlig och visade oss även in i sitt allra heligaste, kontoret med alla detaljer han hittat i olika bilar under årens lopp. Underbyxor han hittat har fått en hedersplats och det första man ser på kontoret.

/ Lars

Ett litet exempel!

Nästan på 9-årsdagen efter jag var på Kyrkö mosse första gången, så återvände jag dit tillsammans med min vän Lalle och hans son Magnus. Det första vi märkte var att det var betydligt fler besökare nu än då, samt att den färgglada skylten som välkomnade oss då var till brasved nu.
Idag får du enbart se en bild därifrån, men i ett kommande inlägg blir det fler. En del bilar som då var "intakta", kan man skriva det om en samling skrotbilar mitt ute i naturen, var mer åtgågna nu.
Vid förra tillfället mötte vi en herre som varit där många gånger med sin kamera, och han nämnde att mycket hade försvunnit. Emblem och navkapslar bara för att nämna något.
I min smak var det i alla fall, gillar ju gammalt och övergivet . . .

Jag räknade inte bilarna, men uppskattar det till kanske ett 50-tal stycken. Några kunde jag se vad det var, men långt ifrån alla. VW-buss fanns det flera av , och även några gamla SAAB. Volvo Amazon såg jag, liksom en Ford Anglia.
Men, fler bilder kommer framöver.

/ Lars