Ystad - i svart och vitt.

Tidigare idag läste jag en liten notis om ett kvarter i Ystad som ska rivas till förmån för ny bebyggelse. Gissar att det varit lite skam för politikerna att ha området så när Ystad Arena, där många utombys gäster besöker handbollsmatcherna. Nu vill de säkert snygga upp runt arenan för att visa stadens goda sida. De tre första bilderna kommer därifrån, lite annorlunda mot hur det ser ut i verkligheten.

De tre sista är från skateboardrampen mellan gymnasieskolan och just Arenan, också de i mycket vitt och svart.

Att (försöka) hitta sin stil!

Det är inte lätt alltid, att hitta sin stil. Jag gör mina trevare på den inslagna vägen med att hitta lite ytterligheter, men inte alla motiv passar till det. I bild två och tre kunde jag inte bestämma mig för vilken jag gillade bäst. Motivet är det samma, bara det att jag inverterat i den ena.

Gillar dessutom den vita ramen som innerst har en svart ram i cirka 2 pixlars storlek, och att lägga namnet centrerat nedtill blir lite piffigare. Ska skapa en snyggare "namnettikett".

/ Lars

Jag tror vi kör lite vintermotiv!

Det är lika så bra att köra lite fler vintermotiv nu vi väl har vitt ute. Jag fick ett oväntat besök under förmiddagen idag då en bekant från Eslövs-tiden dök upp med sambo. De vandrade på en del av Skåneleden med start vid Kölnans kolloniområde strax utanför Malmö, på väg mot Bara.
Inspirerad av det satte jag mig på min cykel strax efteråt och for ut mot Bara via samma väg de gått. Nådde ut halvvägs mot Mölleberga innan jag vände. Backarna och halkan gjorde mig tveksam till att cykla hela den rundan.
Här lite utvalda bilder från dagens färdväg.

Less is more, så säger man om det i en bild är lite information men ändå tilltalande. Ett par av bilderna har detta i sig, tycker i alla fall jag.
Här nedan kan du se min cykelväg.

/ Lars

En kort? vinter?

På väg till ICA Toftanäs passade jag på att ta några vinterbilder.

/ Lars

På den inslagna vägen

I de senaste inläggen har jag gjort en annorlunda redigering än det vanliga. Gillar tanken att fräta ut bilden till näst intill oigenkännligt.

Just dessa går det ju att se vad de föreställer, men ibland flippar jag ut i behandlingen av bilderna, men bara ibland.

/ Lars

Extremist javisst!

Att tolka rubriken rätt så är jag bara det idag i detta inlägg. Att redigera bilderna på ett sätt som skapar lite extrema bilder som tar bort en del information, enbart för att fokusera på några detaljer.

Det är faktiskt lite kul att testa sig fram till resultatet, ibland blir det bra, och ibland lite mindre bra. Alla motiv är inte lämpade.

/ Lars

Funderingar fram och tillbaka

Fotografering är ju som bekant en hobby jag har sedan massor av år tillbaka. Det började redan i början av 1970-talet då min första riktiga kamera var en östtysk Praktica TTL (tror "efternamnet" var TTL, möjligen en Super TTL). Sedan dess har mitt fotograferande varit en massa spridda skurar inom olika motivområden. Där beundrar jag min kompis sätt att fotografera på, han kör nämligen samma linje alltid och hittat sitt sätt att dokumentera framför allt område och sträckor i vår natur.
Min fundering senaste tiden har varit om jag med mina spridda skurar kan åstadkomma något genom redigeringen istället. Här nedan är kanske en linje som kan funka . . .

Att helt enkelt göra bilderna mer konstnärliga. Och i en snäv gråskala med nästan enbart svart och vitt.
Vad tror du?

/ Lars

It was five years ago!

Idag för 5 år sedan gjorde Matts och jag en "Skåneresa" med kamerorna i allra högsta hugg. Fast redan innan vi drog iväg vandrade jag ner till min mosse, eller snarare grannskapets lilla tallskog. Den ligger precis där LV4 en gång hade en skjutbana, en plats jag sköt med k-pist på 70-talets dagar inne på just LV4.
Anledningen till mitt snabba och korta besök där just då var den magnifika soluppgången. Se själva. Förhoppningsvis kan du också se det hela genom mina bilder.

Bilderna tagna med en Canon G1X.

När vi sen kom iväg hamnade vi på en mängd olika ställen på "Västerlen", eller Söderslätt som den egentliga benämningen är. Innan dagens ände hamnade vi vid Häckeberga kvarn, en ruin efter en vattenkvarn intill Höje å. Nästa bild därifrån.

Naturligtvis följde ju min Canon 60D med på samma resa, och här ett ex. från den.
Tänk vad 5 år går undan, eller vad säger du?

/ Lars